Lokalhistorisk forskning

Allteftersom min släktforskning resulterade i nya generationer bakåt ökade antavlan med mängder av nya namn, årtal och orter. Jag undersökte visserligen alltid anornas hela familjer men det kändes allt mera som om de hängde i luften om man inte samtidigt försökte sätta in dem i deras lokalhistoriska sammanhang. Jag har därför under senare år i huvudsak lämnat letandet efter nya anor och i stället inriktat mig mot att kartlägga livet i en hel by eller socken. Därmed inte sagt att jag inte blir glad om jag en och annan gång träffar på en okänd person i släktens historia.

Mitt hittills största publicerade lokalhistoriska projekt omfattar socknarna Oderljunga och Perstorp i norra Skåne. Jag har i en bok ”På prosten Hjertstedts tid” (2005) redovisat min genomgång av ”allt” källmaterial som gäller dessa socknar för tiden 1810-1845. Jag har under flera år fortsatt detta arbete med en motsvarande undersökning för tiden då Skånska Glasbruket fanns i Perstorp (1693-1762). Eftersom jag försöker kartlägga livet för den vanliga sockenbon och inte bara för prästen, klockaren, länsmannen och andra myndighetspersoner är domstolarnas och sockenstämmans protokoll några av de viktigaste källorna. Givetvis utgör uppgifterna från kyrkböckerna och mantalslängder stommen för att hålla reda på sockenborna men dessa handlingar innehåller ju sällan något mer än torra fakta.