Föreningsuppdrag

Redan efter ett par år som släktforskare (1978) blev jag invald i styrelsen för Skånes Genealogiska Förening (SGF) och 1985 valdes jag till ordförande. SGF hade bildats 1937 som en regional dotterförening till Genealogiska Föreningen (GF) i Stockholm. Genom den snabba utvecklingen inom släktforskningen passade inte GF:s struktur och stadgar som riksorganisation för den svenska släktforskarrörelsen. Efter flera års diskussioner och förarbete bildades Sveriges släktforskarförbund 1986. Jag deltog som medlem av interimsstyrelsen i det första årets utredningsarbete. Jag fick också erbjudande om att ingå i den första ordinarie styrelsen men blev tvungen att avstå på grund av mitt privata arbete.

I Skåne väntade vi inte på utvecklingen på riksnivå utan ett antal av de lokala föreningar som då hade bildats i Skåne gick 1987 ihop till Skånes Genealogiska Förbund (SGF), vilket var en ombildning av SGF från en regional förening till ett regionalt förbund.

Ett av mina största uppdrag inom SGF var att ansvara för det nya riksförbundets första stämma 1987. Denna arrangerades på Kulturhistoriska museet i Lund samtidigt som SGF firade 50 år som förening och som nybildat regionalt förbund. I arrangemanget hade vi tillgång till flera av museets rum och hus där vi ordnade utställningar och föredrag. Detta upplägg har sedan dess varit genomgående för alla efterföljande riksstämmor även om senare arrangemang givetvis har varit mera omfattande.

En annan aktivitet som kom att bli betydelsefull för intresset för skånsk släktforskning var anordnandet av anbytardagar. Uppslaget till dessa fick jag då SGF hösten 1978 gjorde ett besök på Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund. I samarbete med Ingrid Nilsson från Trelleborg och flera andra blev det ett 50-tal sådana anbytardagar i SGF:s regi. Därefter har de lokala föreningarna tagit över, men arrangemanget är nu också allmänt spritt runt om i landet.

Hösten 1998 blev jag såsom ordförande för SGF kontaktad av Johnny Lundberg från Malmö. Han undrade om SGF var intresserade av att överta hans databas över skånska indelta knektar. Han hade tidigare haft kontakt med flera arkiv och föreningar men dessa kunde inte motsvara de krav han ställde på övertagandet av databasen. I november 1998 var vi överens om villkoren och Lundberg donerade Skånes Knektregister (SKr) till SGF. Jag insåg snart att det arbete som behövdes för att omvandla och utveckla SKr till en modern databas skulle bli så arbetskrävande att det inte kunde förenas med ordförandeskapet i SGF. Jag valde därför att avgå som ordförande vid årsstämman 2000 och i stället ansvara för SKr.

Under de nära tio år som jag ansvarade för SKr genomgick detta register en snabb utveckling. Vid mottagndet innehöll registret ca 48 000 indelta dragoner, husarer och infanterister och när jag överlämnade ansvaret 2007 hade ytterligare nära 100 000 poster tillkommit. Det var framför allt från de värvade regementena Kronprinsens husarer, Wendes artilleriregemente, Konungens eget värvade infanteriregemente och Skånes tre- och femmänningsregemente. De främsta bidragsgivarna för dessa har varit Owe Åström och Eva Dalin. Förutom denna utvidgning har åtskilliga tusen redan registrerade knektar fått fylligare familjeuppgifter, vilka jag har fått i samband med att jag under åren besvarade frågor om mer än 20 000 knektar. Det stora arbetet med inskrivningen av dessa uppgifter har främst gjorts av Gunnel Nilsson och Lennart Hansson.

Med utgångspunkt från SKr-registret har jag gjort utdrag från vissa regementen och sammanfört dem i en databas som finns på en CD-skiva. Skivan kan beställas från SGF där man också kan ställa frågor om skånska knektar. (http://www.sgf.m.se)